HISTORIA

HISTORISK CHARM MÖTER MODERN INNOVATION

Där dagens Stockholm växer som mest står Grönstedtska Palatset som en påminnelse om en svunnen epok – ett monument över både industriell utveckling och arkitektonisk ambition.

Mitt i mötet mellan Vasastans etablerade kvarter och den framväxande Hagastadens moderna silhuett reser sig denna historiska byggnad, vars karaktär formades långt innan området tog sin nuvarande form. Här flätas stadens förflutna samman med dess framtid, när klassisk tegelarkitektur möter en ny stadsdel präglad av forskning, innovation och urban förnyelse.

Hagastaden, i dag en av Stockholms största stadsutvecklingssatsningar, tar successivt form runt palatset och kommer vid färdigställandet att rymma tusentals nya bostäder och arbetsplatser. Områdets roll som centrum för life science, näringsliv och kultur förstärker kontrasten – och samspelet – mellan det historiska arvet och den moderna stadens puls. Grönstedtska Palatsets blåklassning av Stockholms stadsmuseum understryker dessutom byggnadens synnerligen höga kulturhistoriska värden och dess betydelse för stadens berättelse.

Grönstedtska Palatset, på Kv Städet 9, uppfördes under åren 1920-24 för att tjäna som vin- och spritlager åt AB Vin- och Spritcentralen, efter ritningar av en av tidens stora arkitekter Cyrillus Johansson. Exteriört präglas byggnaden av en tidstypisk tysk-holländsk tegelexpressionism med Kina-inspirerade inslag i form av branta och svängda takfall i lertegel och utskjutande takfot. Den sydostliga fasaden inhyser en välvd körport genom vilken man kan nå den halvcirkelformade innergården, dit varutransporterna ursprungligen via bil kom och angjorde till lastbryggorna.

Invändigt kan man utläsa vad som ursprungligen var två distinkta delar; merparten en lagerdel för provtagning, tappning och lagring av alkohol, medan en mindre del belägen kring och ovanför körporten inhyste bostads- och personalutrymmen.

Lagerdelen bestod av stora öppna lokaler utan mellanväggar, där endast trapphus, hisschakt och pelare var synliga element i de öppna ytorna, medan

bostads- och personaldelen utmärker sig från de luftiga lagerdelarna genom sin linjära utformning, lägre våningshöjd och avvikande bärverk. I denna del har emellertid en större mängd äldre och ursprungliga detaljutsmyckningar kunnat påträffas.

EN PLATS DÄR HISTORISK CHARM MÖTER FRAMTIDENS STOCKHOLM

Interiörkonceptet är framtaget för att anspela på byggnadens industriella historia som vinlager och rötterna i 1920-talet, men omsatt i en nutida tappning för att åstadkomma trivsamma, moderna kontorslokaler.

Pelarstommen och takbjälklagen får lysa igenom i vitt för att utmärka sig från den övriga kulörpaletten, som består av jordnära, tidlösa färger som åberopar det förra sekelskiftet.

I utformningen av lokalerna eftersträvas även bevarandet av den öppna rymden, siktlinjer mellan fasader och åskådliggörandet av ”pelarskogen” i så stor utsträckning som möjligt. Detta åstadkoms bland annat genom att skapa genomsyn med höga glaspartier som utsmyckas av svarta spröjs i enlighet med den industriella karaktären.

På så vis tillvaratas byggnadens kulturhistoriska värde, på samma gång som det vävs in i och intar en väsentlig roll i husets resa mot kontorsändamål.

TRE VÄLBEVARADE HISTORISKA DETALJER

TÅGSPÅRET
Byggnaden designades med närhet till järnvägen vid Norra Station. Tågspåren gick ända in i byggnaden att kunna ta emot stora volymer vin som fraktades i tankar på godsvagnar.

HISSKLOCKAN
Byggnaden är känd för sin unika industriella arkitektur. Vi har varit noga med att bevara alla gamla detaljer som till exempel den gamla hissklockan.

MÅLNINGAR
I Grönstedtska palatset finns bevarade väggmålningar med historiskt värde från 1940-talet. Dessa har under senaste åren genomgått en varsam restaurering för att återställas till sitt ursprungliga skick.